Jag har sjungit i kör sen jag var hälften så lång som jag är nu i princip och då vet ju alla ni som brukar reta mig för att jag är kort att jag var ganska liten. Just därför är jag väldigt bekväm i kyrkan. Jag trivs i kyrkan och jag känner mig lugn och trygg i kyrkan på ett väldigt skönt vis. Jag är inte religiös, jag är inte fanatisk, men jag är nog fan kristen och jag tror att Gud finns. Min tro är inget som jag känner att jag måste djupanalysera, jag vet bara att det känns fint att tänka på att det finns något/någon som är större än människan och som håller lite koll så att säga. På mitt (scout)konfirmationsläger, för övrigt fyra av de finaste veckorna i mitt liv, fick vi "lära oss" att Gud är Kärlek och Liv. Det är lite så jag också tänker. Tolka det som ni vill.
I övrigt tror jag på att visa respekt och medkänsla i alla lägen, lever förvisso inte alltid själv som jag lär, men det är hitåt jag strävar iallafall. Och ha roligt! Ha kul! Är också viktigt att man minns. Annars blir det lätt så att "life is what happens when your busy making other plans."
Sen när jag ändå håller på att predikar här så kan ni få höra mina favoritmotton också:
"Love is all you need." och
"If you want to have a story; you have to have a storm."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar