Boyfriend thoughts

When life without your boyfriend gets tough I try to remember and focus on one thing. How incredibly lucky I am that I have met a person like him. It took me 22 years and a lot of tears into the pillow, but it was all worth it. He was worth waiting for.
I just stop sometimes, after talking to him on Skype or receiving a cute SMS, and I think of the fact that two years and two days ago, I didn't even know this guy, he was a stranger. A random face in a big city in Germany. Now he knows me like he's known me my whole life. He has seen my best and worst sides and he still likes me!
Is this a boring blog because all I wanna talk about is my boyfriend? Yes maybe, but he is the best thing about me.

Today I am thinking in English.

Studentens klagan.

I början av terminen var skolan så underhållsam på nåt vis. Är det ett svenskt ord? Nu känns det som jag har skolkat och varit i Tyskland så mycket att jag har tappat kontrollen. Läxor, föreläsningar, seminarier och böcker kontrollerar mig och inte tvärtom. Om två veckor ska vi tenta av båda kurserna dagarna efter varandra. Just därför bör jag inte använda mig av min studiemetod från högstadiet och gymnasiet; Skjut allt framför mig tills dagen innan provet. Nu är det en massa text, artiklar, teorier och analysscheman som ska in i hjärnan och det bör jag börja med.. igår. Iallafall nu.
Lite koll har jag iallafall, det får jag säga, men inte tillräckligt. Långt ifrån tillräckligt. Och nu kommer julen med luciatåg och julkonserter och fikor och julfester och förutom en massa god (and terribly unhealthy) mat så innebär detta också mindre tid till skolan. Jag får helt enkelt ta vad jag kan få och slita hårt och diciplinerat när jag väl har tid. Ja, så får det blir. Men nu; Tillbaks till tvn.